Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.

I en ständigt föränderlig stadsmiljö händer det ofta att träd måste tas ner på grund av ombygg- nationer, trots att de egentligen har många år kvar att växa på platsen. Att ta ner uppvuxna träd i förtid är en förlorad investering, både ur ett ekonomiskt och ur ett estetiskt perspektiv. Men istället för att ta ner träden finns ibland förutsättningar att flytta dem och ge dem en ny växtplats. Syftet med arbetet, FLYTT AV TRÄD, är att väcka tankar och intresse kring ämnet trädflytt och visa på hur man i metoden kan finna lösningar på olika situationer. I en framarbetad arbetsbe- skrivning skildras hur en trädflytt går till med hänsyn till det enskilda trädets förutsättningar och redogör för det praktiska utförandet av flytten. För att sätta arbetets två huvudfrågor, varför och hur, i en kontext har tre exempel där trädflytt utförts under de senaste åren i Sverige beskrivits. Motiven bakom och omfattningen av de tre fallen skiljer sig åt och visar på metodens möjliga användningsområden. I diskussionsdelen tas bland annat potentialen i en samordningsmodell för flytt av träd upp. Träd i offentliga rum, som en gång drivits upp på plantskolor, borde vid ändrad markplanering utnyttjas som en resurs istället för att tas ner. En ny växtplats för trädet skulle kunna hittas, antingen inom projektet eller via en trädförmedling säljas vidare till ett annat projekt.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande.

Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats med intervjuer och fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna görs med äldre personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Frågorna är utformade för att möjliggöra en belysning av det liv som den äldre levt, från barndom till ålderdom. Fokusgruppsintervjun är gjord med anhöriga till äldre bosatta på särskilt boende. Denna används som ett komplement till intervjuerna med de äldre.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.

SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många vill bo kvar hemma men äldre med stora hjälpbehov flyttar till äldreboende. Syftet med studien var att belysa äldres uppfattningar om att vara äldre och deras syn på äldreboende. Vidare hur de ser på att själva bo på ett äldreboende och deras syn på att diskutera en framtida flytt till äldreboende med anhöriga eller vårdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.

Flyktingar är personer som lämnat sitt hemland på grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hälsobesvär än den övriga befolkningen i de värdländer de befinner sig i och enligt de mänskliga rättigheterna har de rätt till vård. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vilka hinder som finns när flyktingar i industrialiserade länder ska få vård. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska få och kunna ta emot vård.

Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt.Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende.Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna.

Bakgrund: De senaste 60 åren har karaktäriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillåter fri rörlighet av varor, tjänster och arbetskraft vilket har bidragit till att både stora och små företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet på marknader som är tydligt skilda från den egna till både avstånd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hänsyn till som uppstår vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare ämnar studien även undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hänsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrån denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nätverk vid affärsuppgörelser. Den primära anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skäl och inte de eventuella affärsmöjligheterna som finns..

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken.Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet.

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.

Bakgrund: De senaste 60 åren har karaktäriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillåter fri rörlighet av varor, tjänster och arbetskraft vilket har bidragit till att både stora och små företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet på marknader som är tydligt skilda från den egna till både avstånd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hänsyn till som uppstår vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare ämnar studien även undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hänsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrån denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nätverk vid affärsuppgörelser. Den primära anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skäl och inte de eventuella affärsmöjligheterna som finns..

Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida, och i så fall på vilket sätt, EU-domstolens avgörande Eurofood och därpå följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jämförelse med rättsläget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats är att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mån har försvårat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sätespresumtionen med hänvisning, såsom primärt och avgörande skäl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat där bolaget även har sitt säte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sätespresumtionen enbart kan brytas med hänvisning till objektiva och fastställbara omständigheter för tredje man. Därvid uttalades att när ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget, är den omständigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillräckligt för att kullkasta presumtionen.

Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senasteårtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigtsom statistik också pekar på en högre nationell medelålder.Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att påbästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor.Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer sompåverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt ochpermanent vistelse på servicehus eller särskilt boende.Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var:rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning,samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrånoch mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inommånga av kategorierna har en stor möjlighet att påverka denåldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studienvisade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inomämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökaderesurser och fortbildning för personal.

När en äldre person drabbas av sjukdomen demens vårdas ofta denne av närstående i hemmet under lång tid. När den äldre blir för sjuk brukar denna vård bli ohållbar och en flytt till särskilt boende behövs. Sjukdomen och flytten väcker många olika känslor hos de närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom i samband med flytt till särskilt boende. Resultatet i studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju närstående till äldre med demenssjukdom där den äldre flyttat till särskilt boende.